Referensbindning skapar sammanhangskedjor genom hela texter när samma eller besläktade begrepp återkommer. Dessa kedjor kallas ofta ledfamiljer, eftersom de består av sambandsled som hör samman. En ledfamilj kan till exempel innehålla alla referenser till en och samma person i en text. Mer detaljerad information om ledfamiljer återfinns i avsnitt och kapitel 5.
Syftet med min pro gradu-avhandling är att undersöka referensbindningar och ledfamiljer i Stieg Larssons debutroman Män som hatar kvinnor. Studien granskar kohesion och koherens genom en kombination av kvantitativ analys av referensbindningar och kvalitativ analys av ledfamiljer.
En referensbindningsanalys går ut på att identifiera samband mellan olika referenter i texten. Nedan följer en översikt över de centrala delarna:
Semantik (från grekiskans sema, "tecken") är det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller tolkningen av teckensystem. I vissa ledfamiljer förekommer semantiska bindningar, där olika sambandsled utgör specifikationer av en grupp - till exempel "skribenter" - som länkas samman genom en gemensam egenskap.
Björkmans krönika innehåller som helhet flera teman som både upprepas och utvecklas genom textens makrosyntagmer. Ledfamiljer och referentrelationer analyseras med hjälp av en modell anpassad för gymnasietexter.
| Semantisk typologi | Fokusområde |
|---|---|
| Tvärspråkligt perspektiv | Studiet av betydelse i olika språk |
| Jämförande analys | Betydelsen hos ord, fraser och grammatiska konstruktioner |
| Syfte | Att förstå semantiska likheter och skillnader mellan språk |
Vissa språkliga konstruktioner saknar semantisk betydelse (i bemärkelsen "innehåll") och fyller istället en rent grammatisk funktion. Genom analysen kan tre typer av sådana konstruktioner identifieras.
| Konstruktionstyp | Egenskaper |
|---|---|
| Typ 1 | Utan semantisk betydelse |
| Typ 2 | Grammatisk funktion |
| Typ 3 | Strukturell roll i texten |